Quiltning en materialsport?

Efter att ha lyssnat på referaten från Tour de ski där de skyller på materialet när det inte går så bra så kan man ju inte låta bli att undra om det är fel på materialet när det inte går som det ska med sömnaden.

För visst är quiltning en materialsport precis som det skrevs i Tant Koftas blogg om stickning som materialsport. I hennes fall handlade det om nya stickor men i mitt fall handlade det om att spetsen på micro stitchern har krökts så jag får skaffa en ny, i väntan på det får min materialförvaltare rycka in och räta ut spetsen när det behövs. Såg att det fanns lösa spetsar att köpa på Textilia.

Under gårdagen gjorde jag gång på ungefär 300 tacks när jag mackade ett täcke så även sådana står på inköpslistan nu. Köksbordet med extraklaff får fungera som mackningsbord i vänten på att jag blir av med den inhysta sängen i arbetsrummet.

Annars har jag lovat mannen att inte köpa så mycket tyg, han vet att det är inte lönt att säga åt mig att inte handla, det är ett löfte som är svårt att hålla.

Jag längtar faktiskt efter vardag igen, nu har jag varit hemma från jobbet i över en månad och det ser inte bättre ut än att det blir någon vecka till. Det börjar bli långtråkigt att gå hemma men med feber och infektion i kroppen så är orken inte som den borde, det hjälpte bara lite med Eva J:s påse med ork.

Något som är rätt udda i min tillvaro är att jag fryser så in i baljan, jag är rätt varm av mig i vanliga fall så att behöva gå med kofta och raggsockar inomhus är ovant. Får tillskriva besvären att mina blodvärden har rasat igen och det är segt att få upp dem.

Så nu har jag gnällt lite och kan konstatera att det blev bättre, annars lyser solen och det var ett tag sedan sist. Det blåser inte och regnar inte så bara det kan få en på bättre humör.

Vi hörs!
Carina i Furulund