Hur långt är ett symaraton

är det drygt 42 km långt, ja då lär jag inte hinna i mål denna helgen, men om det är kortare eller rent av mer komprimerat då kanske man kan kalla helgen för ett symaraton. Dagen började ju bra med 15 min effektiv sytid innan arbetsdagen började med andra så lär det ta tid att komma i mål.
Igår plockade jag fram ett UFO, förstår inte varför det har blivit ett UFO egentligen för blocken är roliga att sy, undrar egentligen varför det saktade in på vägen. Nå de två sista blocken är i stort sett klara så nu ska det quiltas en aning sedan är det klart.
Här kommer bilderna som jag lovade igår:

Ellies och Elsas monster, om jag ska vara ärlig så sydde inte Elsa något, hon bara hejade på medan Ellie ville prova att sy. Men man behöver påhejare ibland.

Helens första försök i quiltvärlden, innan hon gick så sa hon att hon ville prova att sy fler gånger, får se vad jag kan hitta på åt henne då.
Apropå pyttetäcken så blir det ingen syträff i Furulund denna våren, tidsbrist gör att vi inte kan få ihop någon dag. Vill du sy i alla fall så går det alltid att lämna dem hos Veronicas quiltbutik.
När det gäller mina egna pyttetäcken så tyckte jag att jag var bra på det, hade baksidor till alla men nu har jag ju lovat att sy på baksidor ovanstående täcken, så nu är det som vanligt, jag stoppade in två färdiga i skåpet idag och ändå har jag två kvar utan baksida.
Förresten så har jag tänkt på det där med duracell-kanin, tänk vad bra det hade varit om man hade haft en lucka på ryggen där någon kunde stoppa in nyladdade batterier någon gång då och då, kanske hade man haft överskottsenergi någon gång då och då i så fall.
Nä nu får det vara slut med bloggandet på arbetstid annars kanske jag måste jobba över ikväll och det känner jag inte för.
Ha en bra kväll!
Carina i Furulund