på min Birdie stitches, fågelns ena ben ser ut som det är brutet men vad gör väl det om 100 år eller så. Jag har försökt korrigera det hela men det behövs nog ett gipsförband om det ska bli rakt. Eftersom jag aldrig har gjort något sådant här så tar det sin rundliga tid att sy, men bra träning är det. Med 12 block att sy lär jag väl vara lite snabbare på slutet.
Det som fick mig att börja sy det där blocket är lusten att skära i jelly rollen som ska användas till.
Idag har jag varit och lämnat drösvis med prover, undersköterskan som tog proverna sa att nu måste vi vara försiktiga för att inte spilla en enda onödig droppe av ditt blod. Tack, tänkte jag bara. Jag gillar inte att bli stucken så jag hoppas att detta var enda gången som detta behövdes.
Kanske borde jag gå upp en våning, äta lite, dricka Blutsaft och titta på Anja P om en stund.
Ha en bra dag!
Carina i Furulund
tisdag 8 februari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bloggarkiv
-
▼
2011
(199)
-
▼
februari
(16)
- Jag tog mig i kragen
- Ännu en arbetsdag står menyn för dagen
- Hur långt är ett symaraton
- Det var bättre förr
- Birdies
- Jag laddar inför
- Lite trög i hjärnan är jag allt
- Nu finns ingen återvändo tjejer
- idag var inte sylusten så stor
- Lite nerräkning
- Jag har fått sytid till skänks
- Ny vapenarsenal
- Jag måste ha fått
- Först kom ingenting, sedan kom ingenting och sedan...
- Jag har börjat
- Söndag och helt av banan
-
▼
februari
(16)
Det ska bli roligt att se vad du skapar! För egen del tycker jag att vanlig handsömnad är en stor utmaning och mindre kul men det brukar lösa sig till slut.
SvaraRaderaKram!
Elisabeth
ja, sitt blod ska man vara rädd om.
SvaraRaderaAllt man gör kan inte bli perfekt, speciellt sådant som man inte gör så ofta, men det är kul med lite utmaningar. På tal om utmaning är du färdig med lila "fågeltyget"? Jag "hittade" det i hyllan i går och det ser ut som det får bli nästa projekt som ska bi färdigt, nu är jag snart färdig med syasken, mycket jobb men himla roligt.
kram
Pia